3D-print

Idag kan 3D-utskrifter skapa objekt från en mängd olika material som plast, metall, keramik, glas, papper och även levande celler.

Det finns ganska tydliga paralleller mellan var branschen för 3D-print befinner sig idag med var grafisk bransch befann sig för 20 år sedan. Desktoprevolutionen gjorde att väldigt mycket förändrades, men en hel del återstod för att kvaliteten i slutprodukten skulle bli tillräckligt bra.

Beställnings- och produktionsflöden har finslipats, standarder har tagits fram i takt med att tekniken för framför allt digitaltryck har förbättrats. Vi har idag i grafisk bransch många val som alla ger en godkänd trycksak och kan ändå göra det lätt för kunden i val av mjukvaror för att skapa original, pappersval och efterbehandling. Färghantering, filformat osv är inte lika stora frågor som tidigare. Inom 3D-print finns den resan kvar att göra och förhoppningsvis ska det kunna gå snabbare att få till flöden, processkontroll etc än det gjort i grafisk bransch.

Vad är 3D-print?

Additiva processer används för att bygga föremål lager-för-lager snarare än genom formning eller subtraktiva tekniker (såsom bearbetning). Idag kan 3D-utskrifter skapa objekt från en mängd olika material som plast, metall, keramik, glas, papper och även levande celler. Dessa material kan förekomma i form av pulver, filament, vätskor eller ark. Med vissa metoder kan ett enda objekt skrivas i flera olika material och färger, samt att ett utskriftsjobb även kan producera sammankopplade rörliga delar t.ex. gångjärn, länkar, kedjor.

McKinsey Global Institute (MGI), som arbetar med ekonomisk forskning och är en del av McKinsey & Company beskriver i deras rapport "Disruptive technologies: Advances that will transform life, business, and the global economy" det hela som: "3D-print har flera fördelar jämfört med konventionella byggmetoder. En idé kan gå direkt från en fil på en dator till en färdig detalj eller produkt, hoppa över många av den traditionella tillverkningsindustrins steg, inklusive upphandling av enskilda delar, skapande av delar med hjälp av formar, bearbetning för att snida delar från block av material , svetsning av metalldelar och montering. 3D-print kan också minska mängden material som slösas bort i tillverkningen och skapa objekt som är svåra eller omöjliga att åstadkomma med traditionella tekniker, inklusive objekt med komplexa interna strukturer som tillför styrka, har mindre vikt samt ökar funktionaliteten. I metalltillverkning, till exempel, kan 3D-print skapa objekt med en inre bikakestruktur, medan bioprinting kan skapa organ med ett internt nätverk av blodkärl. Aktuella begränsningar av 3D-print, som varierar med vald metod, innefattar relativt långsam hastighet, begränsning av objektets storlek, begränsning av objektets detaljrikedom och upplösning, höga materialkostnader och i vissa fall begränsad hållfasthet. Men på senare år har snabba framsteg gjorts för att minska dessa begränsningar."

Det finns ett tjugotal olika typer av maskiner och några av de vanligaste finns beskrivna här. En notering kan dock göras beträffande termen FDM; fused deposition modeling; förkortningen FDM är varumärkesskyddat av Stratasys Inc. Den ekvivalenta termen, fused filament fabrication, FFF är att föredra.

Hur långt har tekniken kommit?

Carl Bass, chef för Autodesk, skriver i Wired: "Aldrig tidigare har vi haft en teknik där vi så fritt kan omsätta våra idéer till ett konkret föremål med liten hänsyn till de maskiner eller färdigheter som finns tillgängliga. Men precis som mikrovågsugnen inte ersätter alla andra former av matlagning som ursprungligen förutspåtts, kommer 3D-print inte ersätta andra tillverkningstekniker i stor skala av en rad olika skäl. Den kommer att komplettera dem." Mycket återstår i att finslipa tekniken, kommunikationen mellan beställare och leverantör, men kanske framför allt vad gäller tillämpningarna.

Vad ska vi använda 3D-print till?

En ökning av serieproduktion sker, men hittillsdominerar tillverkningen av modeller och prototyper. Vi ser hos våra medlemmar Grafiska Företagen att man kommer igång med leverans av modeller tillsammans med ritningar och annat grafiskt material i samband med exempelvis byggprojekt. En liknande utveckling sker i USA och andra länder. Men även ute i exempelvis fordonsindustrin sker produktion med 3D-skrivare på utvecklingsavdelningar och hangarfartyg har med sig 3D-skrivare för snabb produktion av reservdelar.

MGI uppskattar i ovannämnda rapport världsmarknaden för 3D-print år 2025 till mellan 230 miljarder och 550 miljarder US dollar. Uppdelat ligger det på konsumentprodukter 100 – 300 miljarder , industriell produktion 100 – 200 miljarder samt verktygs- och formframställning 30 – 50 miljarder. Variationerna beror mycket på de hinder mot utvecklingen som finns i form av materialkostnader och produktionshastighet, ifall de kommer att kvarstå eller inte.

Oavsett hur utvecklingen fortskrider kommer 3D-print som fenomen att finnas under många år framöver. Vi på Grafiska Företagen bevakar detta bland mycket annat och försöker därigenom stödja våra medlemsföretag som är nyfikna på att komma igång inom området.

 

Från skrot till mode med 3D-printing

Under Almedalsveckan 2015 arrangerade Grafiska Företagen tillsammans med Jernkontoret ett seminarium om 3D-print.