Validering kan säkra osäker framtid

Sedan flera år tillbaka bromsas stora delar av Sveriges industri upp i sin utveckling. Det beror på ett problem som är lika i väldigt många branscher – bristen på kompetens.

Om detta vittnar braskande rubriker. "Brist på kompetens hämmar teknik- och designföretagen". "Bristen på kompetens största hindret för tillväxt". "Satsning på järnvägen hotas av kompetensbrist".

Lyckligtvis händer det saker. Utbildningsväsendet vrider och vänder på frågan om vad de egentligen ska utbilda till. Initiativ som Teknikcollege bidrar med fler utbildningsplatser och utbildningar anpassade efter industrins verkliga behov.

Validering är ytterligare ett sätt att sätta fokus på kompetens och något Grafiska Företagen arbetar med just nu. Validering handlar om att mäta kunskapsnivån hos en individ genom tester och kan användas både för att säkerställa att en person verkligen har en viss kunskap, för att vidimera att en person har kunskaper som kanske inte syns på andra sätt, och för att få en bild av vilken kompetens som finns till exempel inom företaget. I detta nummer av Print & Packaging kan du läsa mer om vad valideringsprojektet går ut på och hur det genomförs.

I dessa tider av omställning inom grafiska branschen (och samhället i stort) är kompetensutveckling kanske mer aktuellt än någonsin tidigare. När människors levnadsmönster och behov kraftigt förändras och nya tjänster och produkter tar över på många områden, krävs av de företag som vill fortsätta att ha en roll att spela på marknaden att de lyckas uppdatera både sitt utbud och dem som ska producera det. Årets mottagare av Branschens pris, Malmö Yrkeshögskolas rektor Claes Magnusson, har alltid haft känselspröten placerade lite längre fram än många av oss andra. Det har gjort att han tidigt har förstått åt vilket håll utvecklingen är på väg. Men det som skiljer Claes Magnusson från majoriteten är inte det, utan att han accepterat och välkomnat förändringen. Därför har han i 40 år ständigt digitaliserat sin vardag, på ett eller annat sätt.

Text: Maria Wikström