Visselblåsarlag

Från och med den 17 december 2021 träder en ny lag visselblåsarlag ikraft (lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) istället för nuvarande visselblåsarlag (lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden).

Varför?

Anledningen är ett EU-direktiv, det s k "Visselblåsardirektivet", som främst syftar till att motverka korruption inom unionsrätten. Direktivet pekar särskilt ut vissa specifika områden, t ex offentlig upphandling, penningtvätt m m, där det är särskilt viktigt att motverka bland annat korruption.

Den nya visselblåsarlagen i Sverige, som är en implementering av EU-direktivet, gäller dock all svensk rätt.

Vem kan rapportera?

Den nya lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Till skillnad från den tidigare visselblåsarlagen gäller den nya lagen inte bara arbetstagare utan fler personkategorier ska kunna rapportera om missförhållanden och skyddas. Skyddet gäller, utöver arbetstagare, även för arbetssökande, volontärer, praktikanter, konsulter, egenföretagare, företagsledning och verksamma aktieägare. Likaså gäller skyddet för den som bistår en rapporterande person, t ex fackliga representanter, skyddsombud, kollegor.

Vad kan rapporteras?

Lagen anger att missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram kan rapporteras och ska skyddas. Exempel korruption, mutor, farliga produkter mm. En persons egna anställnings- eller arbetsförhållanden omfattas normalt inte av det som är tänkt att rapporteras via den interna visselblåsarkanalen. Arbetsrättsliga frågor och arbetsmiljöfrågor är tänkt att tas i den ordning som redan finns, d v s via fackliga ombud och skyddsombud.

De missförhållanden som omfattas är både sådana som består i handlanden och underlåtenhet att handla, oavsett om det rör ett uppsåtligt eller oaktsamt agerande, eller om missförhållandena har sin grund i omständigheter som ingen särskild person kan lastas för, det vill säga olyckshändelser.

Vidare omfattar skyddet situationer där det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer fram. För att det ska anses finnas ett allmänintresse krävs att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Utöver detta krävs att allmänheten har ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Allmän nyfikenhet är inte ett sådant intresse.

Vad gäller från den 17 december 2021?

Från den 17 december 2021 gäller att en verksamhetsutövare inte får hindra eller försöka hindra en person att rapportera. Likaså ska en rapporterande person få ansvarsfrihet för införskaffandet av informationen och vid åsidosättande av tystnadsplikt. Ansvarsfriheten gäller om den rapporterande personen hade skälig anledning anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandena och under förutsättningen att den rapporterande personen inte gjort sig skyldig till brott vid inhämtandet, t ex stöld eller dataintrång.

En rapporterande person ska även skyddas mot repressalier. Med repressalier menas t ex avstängning, permittering, uppsägning, degradering, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning, ändrade arbetstider, utebliven fortbildning, negativ resultatbedömning, negativa vitsord. När det gäller konsulter kan det t ex röra sig om svartlistning, utebliven förlängning av konsultavtal osv. Repressalieförbudet gäller även mot den som bistår en rapporterande person.

Det måste finnas ett orsakssamband mellan en vidtagen repressalie och att personen har rapporterat om missförhållanden.

Den som bryter mot förbudet kan bli skyldig att betala skadestånd.

När ska en intern visselblåsarkanal vara på plats?

För verksamhetsutövare med fler än 249 anställda ska en intern visselblåsarkanal upprättas senast den 17 juli 2022.

För verksamhetsutövare med 50 – 249 anställda ska en intern visselblåsarkanal upprättas senast den 17 december 2023. Verksamheter i den här storleken får dela visselblåsarkanal med andra verksamhetsutövare av samma storlek, d v s ha en gemensam visselblåsarkanal.

För verksamhetsutövare med färre än 50 anställda finns inget krav på att inrätta en intern visselblåsarkanal. Däremot gäller lagens grundläggande skydd mot repressalier m.m. vid rapportering på annat sätt, t.ex. till närmaste chef.

Antal anställda vid ingången av varje kalenderår = oavsett anställningsform och oavsett arbetstidsmått. Det betyder att även anställda med tidsbegränsade anställningar och deltidsanställningar ska räknas.

Vad menas med en intern visselblåsarkanal?

Genom en intern visselblåsarkanal, s k "intern kanal", ska en person kunna rapportera missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Funktionen kan antingen ordnas inom verksamheten eller läggas ut på en extern aktör. Det finns flertalet externa aktörer som erbjuder sig att tillhandahålla system för visselblåsning och även ombesörja själva rapporteringen till visselblåsarkanalen.

Funktionen ska vara behörig, oberoende och självständig. Med det menas att den/de personer som hanterar rapporterna ska självständigt kunna ta emot rapporter, vidta utredningsåtgärder, återkoppla till den rapporterande personen samt avsluta ärenden utan att behöva verksamhetsutövarens godkännande. Lägger man ut funktionen externt finns vissa begränsningar kring detta.

Det går alltså bra att låta en redan idag anställd person ansvara för en intern visselblåsarkanal. Det är då viktigt att säkerställa att personen, då den arbetar med just visselblåsarkanalen, har behörighet och kan arbeta självständigt och oberoende med de rapporter som kommer in.

Vilka krav ställs på en intern visselblåsarkanal?

De krav som ställs på den interna visselblåsarkanalen är relativt detaljerade i lagen.
Det ställs krav på att mottagande av rapporter ska kunna ske muntligt, skriftligt, eller vid ett fysiskt möte. Den rapporterande personen ska få bekräftelse på mottagandet inom 7 dagar. Återkoppling ska ske inom 3 månader från bekräftelse. Den rapporterande personens identitet ska vara skyddad och den ska även kunna rapportera anonymt. Lagen ställer krav på dokumentation och bevarande. Dokumentation genom inspelning eller upprättande av protokoll. En rapporterande person ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll. Skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig rapportering ska bevaras så länge det är nödvändigt, dock inte längre än två år efter att ett ärende avslutats. Men också GDPR gör sig gällande här – irrelevanta personuppgifter ska raderas genast, som längst två år efter att ärendet avslutats. Den som hanterar ärenden för verksamhetsutövarens räkning har tystnadsplikt rörande identiteten på den rapporterande personen och andra enskilda som förekommer i ärendet.

Verksamhetsutövaren ska på ett tydligt sätt informera om hur och var det går att rapportera. Samtliga delar av de interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska beskrivas skriftligen. Verksamhetsutövaren ska därmed beskriva hur rapporter tas emot, hur bekräftelse på mottagande lämnas, hur rapporterna dokumenteras, hur de rapporterade förhållandena utreds samt hur den rapporterande personen får återkoppling.

Kort sammanfattning

Från och med den 17 december 2021 gäller skydd mot hindrande åtgärder, repressalier och ansvarsfrihet för införskaffande av information och brott mot tystnadsplikt för personer som rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.

Vår rekommendation är att ni kontaktar oss om det uppkommer arbetsrättsliga ärenden av det här slaget.

Från och med den 17 juli 2022 ska verksamhetsutövare med fler än 249 anställda vid ingången av kalenderåret inrätta en intern visselblåsarkanal.

Från och med den 17 december 2023 ska verksamhetsutövare med 50 – 249 anställa vid ingången av kalenderåret inrätta en intern visselblåsarkanal.

Det finns flertalet externa aktörer som erbjuder system för en intern visselblåsarkanal som verksamhetsutövaren själv kan använda eller som erbjuder sig att tillhandahålla en intern visselblåsarkanal med mottagande, utredning etc.

För verksamhetsutövare med färre än 50 anställda finns inget krav på att inrätta en intern visselblåsarkanal. Däremot gäller lagens grundläggande skydd om ansvarsfrihet, förbud mot hindrande åtgärder och repressalier för personer som rapporterar internt på annat sätt.