Mått för klimatsmarta trycksaker

"Hur står sig en trycksak i förhållande till en digital produkt? Sett till helheten är det inte säkert att den digitala produkten är mer klimatsmart än trycksaken." Det säger, Magnus Brolin, konsult på Altamont Media och vägleder företag som vill certifieras för Climate Calc.

– Det kan tyckas förvånande, men det gäller att även räkna in hur mycket el som förbrukas av läsplattor och i serverhallar till exempel. Först då blir jämförelsen rättvisande mellan en digital och en tryckt produkt. Bäraren av budskapet, papper, är ingen miljöbov, säger Magnus Brolin.

Det är branschförbundet Intergraf som har drivit på projektet att kunna beräkna klimatavtrycket för grafiska företag och deras produkter. Intergraf har bland annat gjort en uttolkning av befintliga ISO-standarder för att anpassa innehållet till företag verksamma inom grafisk industri.

Climate Calc har sedan byggts av den danska branschorganisationen Grakom som ett EU-finansierat projekt. Det erbjuds till alla medlemsföretag i EU och intresset börjar ta fart.
Systemet har funnits tillgängligt i flera år i Europa, men nu tycks tiden vara mogen. Det används i dag av omkring 45 certifierade europeiska företag. Tidigare har det funnits en tröskel, för att övertyga både tryckerier och kunder om att använda sig av tjänsten.
– I Sverige tror jag att vi kommer att ha 15 till 20 certifierade företag innan år 2020 är slut. Det kommer samtidigt att ge oss en maktposition att påverka den fortsatta utvecklingen av systemet, säger Magnus Brolin.

Önskemål om att tryckerier ska kunna redovisa koldioxidutsläpp blir allt vanligare och det är förmodligen enbart en tidsfråga innan det blir ett så kallat "ska-krav" i upphandlingar. I Kammarkollegiets pågående upphandling av ett statligt ramavtal för tryckeritjänster finns till exempel kravet att leverantören ska kunna beräkna koldioxidutsläpp för tryckeriet och de enskilda trycksakerna senast inom ett år från upphandlingen.

Enligt Magnus Brolin är Climate Calc ett bra verktyg i miljöredovisningen eftersom det går att se ända ner på trycksaksnivå hur mycket produkterna kostar i koldioxidutsläpp.
– Det är viktigt att alla värden som matas in i systemet är reviderade så att de blir jämförbara. Beräkningen görs i ett tydligt syfte och inte för att det ska se bra ut. Det handlar inte om "greenwashing", säger han.

Fokuset är dock på klimatfrågan och inte på verksamhetens miljöpåverkan i sin helhet. Här redovisas därför inte sådant som vattenförbrukning, kemikalier, eller vilket avtryck som tillverkningen av hårdvaror, såsom tryckpress och datorer, har lämnat. Det är aspekter som fångas upp med andra metoder och miljöcertifieringar.
I jämförelse med länder där kolkraft används, exempelvis Polen och Baltikum, innebär emissionsfaktorerna att ett svenskt tryckeri ligger bättre till i beräkningarna av klimatpåverkan. Mängden koldioxidekvivalenter per kilowattimme är 0,054 kilo i Sverige. Det kan jämföras med 0,637 kilo i Tyskland och 1,069 kilo i Polen.

– Eftersom den svenska energimixen är fördelaktig ur ett klimatperspektiv, innebär det påtagliga fördelar för svenska tryckeriföretag i beräkningen. Det gynnar dem i en europeisk konkurrens, säger Magnus Brolin.