Angelägen återvinning

På Tetra Pak läggs stora resurser på att minimera företagets klimatpåverkan. Här ser man förpackningar som en råvara snarare än avfall. "Hållbara lösningar ger våra kunder kommersiellt driv", säger företagets hållbarhetschef Erik Lindroth som också forskar i ämnet.

– En del anser att det bästa för miljön vore om det inte fanns några förpackningar alls, säger Erik Lindroth, Sustainability Director på Tetra Pak i Lund, som tillhandahåller processer och förpackningslösningar till livsmedel. Han fortsätter:

– Men livsmedel är värdefullt och matsvinnet har en större miljöpåverkan. Förpackningar har en roll att spela för att få en säker livsmedelsprodukt med längre hållbarhet. Dessutom är det praktiskt.

Erik Lindroth har arbetat med miljöfrågor på Tetra Pak i tolv år, dessförinnan med marknadsföring i samma företag. Han berättar att Tetra Pak var tidigt ute när det gäller hållbarhet, vilket ger dem fördelar i dag. De agerar ibland som rådgivare till sina kunder, bland annat i valet av förpackningslösning. På Tetra Pak i Lund arbetar närmare 30 personer med hållbarhetsfrågor. På global nivå har uppemot 200 medarbetare hållbarhet som sin huvudsyssla.

– Valet av råvara är en nyckelfråga. Det finns växtbaserade alternativ för att komma bort ifrån fossila material. Genom att ta fram fakta­underlag kan vi visa skillnaderna i miljöpåverkan. Till exempel att koldioxidutsläppen kan minska med 25 procent genom att byta från ett alternativ till ett annat i vår portfölj, säger Erik Lindroth.
Plast kan tillverkas av bioetanol från sockerrör. Men det stannar inte där. Organiskt material innehåller kol, vilket innebär att i framtiden kan allt från matavfall och alger till biprodukter från skog och jordbruk användas för att tillverka plast.

Även det tunna skikt av aluminium, som används i vissa förpackningar för att skapa en barriär mot syre och ge längre hållbarhet, väntas snart kunna bytas ut mot en plastbaserad barriär, berättar han.

– Många tror att laminerade förpackningar är svåra eller omöjliga att återvinna. Men det stämmer inte.

Han förklarar att vatten löser upp pappersfibrerna och på så vis separeras materialen. Av plasten tillverkas sedan pellets, som i sin tur kan användas i tillverkningen av allt från pennor och kvastskaft till bildelar och möbler. Eventuellt aluminium kan även gå tillbaka i form av pulver i nya tillverkningsprocesser.

– Det är flera livscykler för råvarorna som går ihop i varandra. En viktig uppgift för oss är att engagera konsumenterna och förmedla att förpackningar inte är avfall. Det är en rå­vara som vi vill samla in, säger Erik Lindroth.

Han beskriver det som en klimateffektiv och cirkulär ekonomi. Återvunnet material kan användas flera gånger. Pappersfiber kan till exempel återvinnas mellan fem och sju gånger. Fibrerna blir kortare och kortare för varje återvinning, vilket avgör till vilket ändamål de kan återanvändas.

Återvunnet material får inte användas i förpackningar där förpackningen har direktkontakt med livsmedel, då kommer fibrerna direkt från skogen. I slutet av kedjan av cykler, när pappersfibrerna är riktigt korta, kan de användas till exempelvis toalettpapper och som bioenergi.

– I kraft av vår storlek sätter vi många förpackningar på marknaden och vårt ansvar innebär även att vi måste hjälpa till med nya möjligheter till återvinning. Stora volymer medför utmaningar därefter, säger han.

Han ser framför sig en fortsatt teknisk utveckling för att underlätta insamlingen för konsumenterna. I de över 175 länder där Tetra Pak är verksamt finns i dag en rad olika lösningar.

För att beräkna miljöpåverkan av olika förpackningsval använder sig Tetra Pak av en livscykelanalys (LCA) som följer ISO-standard. Där ingår fler aspekter än klimatpåverkan, bland annat toxicitet, försurning och energiåtgång. Tetra Pak har även en förenklad version för den egna portföljen som den oberoende organisationen Carbon Trust har godkänt och certifierat.

– Vi kan ge ett resultat som även går att kommunicera till konsument på vad det innebär att byta till en växtbaserad plast. Våra kunder vill se hållbara lösningar och det ger ett kommersiellt driv, säger Erik Lindroth som även är doktorand på deltid i ämnet hur företag kan skapa värde av hållbarhetsarbete.