Papperspriset chockhöjs med nytt retursystem

Foto: Anette Persson

Världens bästa återvinning för tidningspapper riskerar att slås sönder av regeringens förordning om ”fastighetsnära insamling”. Samtidigt förväntas papperspriserna skjuta i höjden.

Förordningen är väldigt svår att förstå. Den innebär ingen förbättrad miljönytta och med den förväntade chockhöjningen av papperspriset är det tryckta ordet hotat. Lokalpressen får svårt att överleva, befarar Andreas Boo, som är VD för Pressretur. Med dagens system är insamlingsgraden över 90 procent och där allt material återvinns. Siffror som inget annat land i världen matchar.

– Dessutom är kvaliteten på det återvunna pappret väldigt bra eftersom förpackningspapper och tidningspapper sorteras var för sig. Det är också världsunikt, säger Andreas Boo.

Det var miljöminister Karolina Skog, MP, som under förra mandatperioden lade fram förslaget till ny förordning. Från den 1 januari 2021 ska förordningen omfatta insamling vid minst 60 procent av bostadsfastigheterna och den 1 april 2025 ska den inbegripa 100 procent av landets fastigheter.

Anledningen till att regeringen använde begreppet förordning var att då slapp den dra förslaget genom riksdagen där motståndet är stort och där en majoritet förmodligen hade sagt nej till ett lagförslag med motsvarande innehåll. Tanken med förslaget var att tydliggöra producentansvaret för förpackningar och returpapper och att insamlingen skulle ske nära bostaden på samma sätt som hushållens soppåsar med restavfall tas om hand. Karolina Skogs ambition var att fler skulle börja sortera sitt avfall genom att göra det lättare och därmed kunna återvinna mer av det totala
avfallet. 

Förutom restavfallet finns det huvudsakligen fem kategorier som omfattas av förordningarna och producentansvaret för förpackningar och tidningar: metall, plast, papper, kartong och glas. Användningsområdena för de olika kategorierna skiljer sig kraftigt åt. Att förvara tidningar och tomflaskor i städskåpet eller garaget för vidare transport till återvinningsstationen är inga problem, däremot kan det vara svårt att förvara livsmedelsförpackningar en längre tid utan att de börjar lukta. Då är det lätt att de hamnar i hemmets soptunna i stället för att återvinnas.

– För papper är det inget problem. Vi har en mycket hög återvinningsgrad. Regeringens förslag innebär att man enbart tittar på infrastrukturen och fokuserar på bekvämlighet i stället för att se till prestation, säger Andreas Boo.

Han vill att beslutsfattarna mer noga följer upp vad de olika systemen levererar, sedan får producenterna för respektive materialslag analysera vad man behöver göra för att nå den högre målsättningen. Andreas Boo menar att den stora bristen med förslaget är att det inte har gjorts någon
konsekvensanalys.

– Hade miljödepartementet och regeringen gjort saker och ting i rätt ordning hade man börjat med en konsekvensanalys där man hade satt miljönyttan med förslaget i förhållande till kostnad och nödvändiga strukturella förändringar i samhället. Då är jag övertygad om att det hade fått en helt annan utformning.

FTI, Förpacknings & tidningsinsamlingen, är ett bolag som ägs gemensamt av förpacknings-
och tidningsindustrin. Företaget har tagit hjälp av extern expertis för att utreda
förslaget och göra en egen konsekvensanalys. Förordningen delar upp ansvaret i en investeringsdel
och en operationell del. Investeringarna handlar om alla kärl, vilken typ av tunnor man ska ha, speciella tömningsfordon, ombyggnation av flerbostadshus och så vidare. Det handlar om investeringar på dryga nio miljarder kronor. Kostnader som förmodligen huvudsakligen
hamnar hos fastighetsägarna. Det som däremot klart framgår av förslaget är att producenterna "kostnadsfritt ska erbjuda borttransport" av de här materialen. Den uppskattning som FTI:s expert har gjort säger att den kostnaden skulle uppgå till tre miljarder kronor.

– Fördelar man dessa tre miljarder mellan de olika materialslagen på samma sätt som vi gör i dag och slår ut det på den pappersvolym som vi tror är aktuell 2025 då skulle det leda till en merkostnad på mellan 3000 till 4000 kronor per ton tidningspapper, säger Andreas Boo.

Det är nära nog en fördubbling av dagens papperspris som ligger på 4000 till 5000 kronor per ton.

– Det rimmar väldigt illa att samma miljöparti som i högstämda ordalag lovordar presstödet på det här sätter slår undan benen för det tryckta ordet. Dessutom vore det märkligt om skogs- och pappersindustrilandet Sverige inte längre skulle ha råd att leverera papper till den svenska marknaden, säger Andreas Boo.

Just nu håller Naturvårdsverket på att utforma detaljerna i förordningen. Men efter de samtal Anderas Boo har haft med tjänstemännen där är han inte särskilt hoppfull om att få tillstånd någon förändring av förslagets riktlinjer.

– Man verkar vara helt inställda på att till punkt och pricka följa regeringens anvisningar. Min förhoppning är att politikerna uppmärksammar vad förslaget innebär för tryckeriföretagen och tidningsbranschen när papperspriserna nästan fördubblas utan
någon miljönytta, säger Andreas Boo.