Nyckeln är att få in rätt folk på rätt plats

Att hitta rätt kompetens har så gott som alltid varit ett bekymmer för Gnosjö Automatsvarvning. Med validering av både befintlig och ny personal har företaget tagit ett stort kliv i rätt riktning. – Det är min övertygelse att det här är precis rätt väg att gå, säger Linda Fransson, vd sedan 2012.

Under efterkrigstiden blomstrade Gnosjöregionen och tre decennier senare hade kommunen 300 industriföretag. Inte konstigt att regionen sedan dess har blivit ett mekka för svensk industri. I dag finns det omkring 1 500 industriföretag i området, som numera även inkluderar Gislaved, Värnamo och Vaggeryd.
I mitten av 1970-talet, när tillväxten i området trots den internationella lågkonjunkturen började ta rejäl fart, var också tiden då Gnosjö Automatsvarvning tog form. Företaget startades visserligen redan 1947, men det var 1974 som paret Olle och Solweig Fransson köpte bolaget. Passande nog samma dag som Solweig lades in på BB för att föda dottern Linda.

Drygt 40 år senare är Linda själv vd och styr familjeföretaget mot framtiden. Tillsammans med lillasystern Anna är hon också numera majoritetsägare, även om Olle och Solweig fortfarande finns kvar i bakgrunden. Då som nu med samma stora utmaning.
- Frågar jag mamma och pappa har det ständigt varit en utmaning att hitta rätt kompetens. Men på lite olika sätt. Förr var det vanligare att man valde industrin. I dag vet nog inte ungdomar ens vad man gör på en industri. Det finns ingen naturlig koppling som tidigare när man exempelvis fick följa med föräldrarna till jobbet, säger Linda.

Trots att svårigheterna med att hitta rätt kompetens har bestått, har Gnosjö Automatsvarvning höga krav på sina anställda. Genom att validera alla nyanställda enligt CNC-teknik2017 ser företaget också till att den nya personalen har kunskapen som krävs. Vilket skapar såväl utmaningar som möjligheter. Å ena sidan minskar antalet tillgängliga personer med rätt kompetens. Å andra sidan skapar det bättre förutsättningar för att verkligen hitta rätt.

- Visst, det kan bli jättebra om du inte har någon förkunskap om industrin alls och du börjar helt från noll. Det finns tillfällen när man hittar den där personen. Men det är större risk att det stannar upp av olika orsaker. Att det inte är rätt person på rätt plats, eller att vi inte har tid att utbilda, säger Linda och fortsätter:
- För oss är det en överlevnadsfråga. Valideringen och certifieringen ger oss kunskap om vad de verkligen kan. De olika yrkena skiljer sig så ofantligt från företag till företag, så vi har exempelvis ingen aning om vad det innebär att vara operatör på grannföretaget.

Sedan ungefär tio år tillbaka har Gnosjö Automatsvarvning också validerat all sin befintliga personal. Även de som tidigare hade klarat proven. Något som till en början mottogs med en viss skepsis.
- Vi konstaterade att det vore bra att få full kontroll även på personalen vi har i dag. Det fanns vissa som tyckte att de redan var färdiga med allt vad skola heter och undrade om de verkligen skulle behöva göra det här testet. Men de gick utbildningen och konstaterade sedan att det var bra att de gjorde det. Dels för deras egen skull, att bevisa vad de verkligen kan. Dels för våran, att vi får reda på vilka kunskaper som finns i huset. När vi gjorde valideringen konstaterade vi också varför vissa team fungerade bra. Det är min övertygelse att det här är precis rätt väg att gå, säger Linda.
- Hela processen kändes väldigt nyttig och jag tror att vi är ganska unika på den biten att vi verkligen har gått igenom all vår personal.

I dag har Gnosjö Automatsvarvning drygt 60 anställda. Företaget är specialist på svarvning och tillverkar små, komplexa detaljer – vanligtvis mellan 3 och 25 millimeter – från serier om 100 stycken till flera miljoner. Filosofin är att detaljerna ska kunna vara färdigarbetade när de lämnar maskinerna. Det finns inga manuella eftertempon, vilket minimerar riskerna för fel. Ett framgångskoncept, menar Linda Fransson. Särskilt med anledning av att majoriteten av detaljerna går till fordonsindustrin.

- Där är det tuffa krav på noll fel, vilket också innebär att det ställer höga krav på våra medarbetare – hur de utför sitt arbete.
I takt med att kraven på personalen har ökat har det även blivit ökade satsningar på dem. Hos Gnosjö Automatsvarvning tänker de inte bara på maskiner, när det pratas investeringar.
- För oss är det en tydlig strategi, att inte bara lägga vikt vid de hårda sakerna utan även investera i personalen. Därför har vi gjort en extra stor satsning i vår budget på just detta. Vi har beslutat oss för att gå in med totalt 12 miljoner under de tre kommande åren på mjuka saker, på exempelvis löner, utveckling av personalen och hållbarhetsfrågor.

Efter ett antal år av stark tillväxt inom industrin spår marknaden att högkonjunkturen når sin topp under 2018 för att därefter åter vända neråt. Men på Gnosjö Automatsvarvning ser man än så länge inga orosmoln på himlen. Faktum är att man under början av hösten hälsade inte mindre än sex nya medarbetare, där merparten var operatörer, välkomna.
- Vi expanderar och den senaste tiden har varit helt galen. Alla bokar på för fullt och vi har fullbelagt ett halvår framåt, säger Linda.
- Och även om det skulle bli en ny, kraftig lågkonjunktur så har vi en filosofi att vi ska se till att all personal fortsatt ska vara kvar hos oss. Så var det i slutet av 00-talet när vi gick ifrån fantastiska siffror 2008 till det motsatta året efter, och så vill vi att det ska vara även framöver om situationen uppstår igen.

Åtgärderna - såväl de ekonomiska investeringarna som satsningarna på validering och certifiering – har också gett tydliga positiva effekter, menar Linda Fransson.
- Vi som företag har blivit duktigare över huvud taget, och vi har fler medarbetare som stannar hos oss. För oss är det A och O, superviktigt. Pratar vi om att ha bra medarbetare så krävs det också att vi tar hand om dem, säger hon.
- Andra positiva delar som det här har fört med sig är bland annat att vi har blivit mer flexibla. Det finns också större förståelse hos personalen och det har blivit lättare att flytta om folk.

I takt med intåget av automatisering och digitalisering förändras svensk industri kraftigt. Den smarta industrin kräver nya typer av jobb, som kräver nya kompetenser – ofta specialistkunskaper. Samtidigt är Gnosjöregionen inte det starka industrimekka som man en gång var. Sedan storhetstiden har tusentals arbetstillfällen försvunnit från regionen och det blir allt svårare att locka ungdomar till industrin. Det, tillsammans med valideringskraven, gör att utbudet av potentiella rekryteringar blir allt färre.

På Gnosjö Automatsvarvning jobbar företaget hårt med frågan om den framtida kompetensförsörjningen. Ett exempel är det kommunala projektet Industrinatten, där högstadieungdomar får möjlighet att lära känna regionens industriföretag och får en första kontakt med den framtida arbetsmarknaden.
- Det finns inga enkla jobb inom industrin längre. Vi måste ut och tala om vad vi har för typ av arbetsplatser, och marknadsföra oss mot potentiella arbetare. Det är lätt att säga att samhället ska lösa utbildningar och utbildningsplatser, men vi måste bli bättre på att berätta om det. Sverige lever på teknik och vi måste börja bli stolta över oss själva och det vi gör.

Vad ger ni för råd till andra företag som funderar på att börja validera sin personal?

- Det första är att vara öppen och kunna motivera så att alla förstår varför man gör det. Det är också viktigt att våga höja statusen och förväntningarna på personalen. Man ska vara stolt över företaget och det man gör. Och inse hur viktig industrin är för Sverige och för Gnosjö i vårt fall.