Omformuleringen fick returpappersförordningen på fall

Ett kraftfullt kollektivt budskap fick till slut politikerna att tänka om. Grafiska företagens vd Ravindra Parasnis berättar mer om det intensiva gemensamma påverkansarbetet som i grevens tid punkterade returpappersförordningen.

Den 23 mars lämnade Grafiska företagen tillsammans med TU – Medier i Sverige, Sveriges Tidskrifter och Gratistidningarnas Förening in en begäran till regeringen; Upphäv returpappersförordningen! löd budskapet.
Exakt en månad senare meddelade regeringen att returpappersförordningen upphävs.
Miljö- och klimatminister Isabella Lövin kommenterade beslutet med att; "ett upphävande av producentansvaret är den enda lösningen som inte lägger kostnader på tidningsbranschen".
En månad för att få en helt ny förordning i miljöbalken på fall – det kan tyckas raskt marscherat för den utomstående. Men arbetet med att stoppa returpappersförordningen har pågått mycket längre än så.

"Dåligt redan när det lades fram"

– I grunden tyckte vi och andra intressenter att förslaget var dåligt redan när det lades fram 2014, säger Ravindra Parasnis, vd för Grafiska Företagen. Grundtanken med förordningen var att underlätta för framför allt plastinsamling. Delarna i förordningen som handlade om pappersåtervinning hade berörda branscher svårt att ens ta på allvar från början.

– Det var så självklart för oss att förslaget till ny förordning inte var bra. Vi har ju redan i dag ett system som klarar av att samla in mer än 90 procent av allt tidningspapper. Vi trodde att det nya förslaget skulle stoppas av sig självt för att det faktiskt inte var genomtänkt, säger Ravindra Parasnis.
– Vi från branschen svarade på flera remisser där vi påtalade att förslaget var dåligt och uppvaktade också politiska företrädare och myndigheter i flera års tid. Vi upplevde att politikerna lyssnade, men vid varje beslutsprocess var våra olika argument som bortblåsta.

Förordningsförslaget kom i början av 2018.
– Då insåg vi allvaret i situationen. Det här kommer bli verklighet om vi inte jobbar ännu hårdare och samarbetar bättre, säger Ravindra Parasnis.

Budskapet omformulerades

Plattformen för samarbetet, den så kallade Papperskretsen, fanns redan och påverkansarbetet skalades upp med hjälp av ett utökat samarbete i kretsen.
– Vi insåg att vi måste prata på ett annat sätt för att nå fram, säger Ravindra Parasnis.

En extern resurs anlitades som strukturerade upp arbetet och gjorde detaljerade uträkningar. Huvudargumentet vässades från "enorma kostnader för branschen", till "ett allvarligt hot mot demokratin".

– När vi drog ut konsekvenserna, och kunde visa på den skada som förordningen åsamkar branschen och i sin förlängning demokratin, möttes vi av större förståelse. Kulturdepartementet reagerade, säger Ravindra Parasnis.

Möjligen hjälpte den pågående coronakrisen också till.
– Politikerna har visat en större vilja att ta snabba beslut hela våren. Affärsmässigt var ju förordningen en helt omöjlig ekvation, konstaterar Ravindra Parasnis.

Grafiska företagen har dragit en mängd lärdomar av processen som tack och lov landade till medlemmarnas fördel.
– Det är inte uppenbart för alla vad branschens problem är. Vi har lärt oss att vi måste tänka utifrån och in, inte tvärtom, när vi formulerar oss.

Flera branscher tillsammans

Samarbetet aktörer emellan har också varit en viktig väg till framgång.
– Vi har jobbat brett med flera olika intressenter via papperskretsen, där fler av oss har olika ingångar och representerar olika branscher. Det har varit mycket mer effektivt än om varje intressent hade arbetat på egen hand med egna argument.

– Det handlar om att hitta sina vänner i processen, och samarbeta väl med dem, säger Ravindra Parasnis.

Slutligen har också nya lärdomar om det politiska spelet landat i organisationen.
– Politiker agerar ofta utifrån en egen agenda. Målet kan ibland vara att genomdriva det man sagt även om det visar sig att det inte är en bra idé. Det måste vi som företräder en bransch alltid ha med oss när vi argumenterar för, eller emot, ett politiskt beslut.