Regeringen presenterar krispaket

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen har på en presskonferens måndagen den 16 mars presenterat ett krispaket för att mildra de ekonomiska effekterna av virusutbrottet.

Krispaketet innehåller förslag på likviditetsstöd till företag, regler om korttidspermittering samt statligt övertagande av ansvar för sjuklönekostnaderna. Regeringen avser att överlämna förslagen till riksdagen den 19 mars 2020.

1. Likviditetsstöd via skattekontot

Förslaget innebär att Skatteverket ges möjlighet att bevilja anstånd med inbetalning av arbetsgivares arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt avseende redovisningsperioden januari-september 2020. Anståndet får beviljas för högst tre månaders skatteinbetalning och lämnas under längst 12 månader.

Anståndsavgift, som beräknas till 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp, kommer att tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anståndet beviljats till och med den månad då anståndsbeloppet ska betalas.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Detta innebär att skatt och avgifter som gäller redovisningsperioden januari-mars 2020 redan kommer att vara inbetalda när anståndet beviljas. Ett beslut om anstånd innebär då att ett belopp motsvarande denna skatt och/eller avgift kommer att krediteras på den skattskyldiges skattekonto som en inbetalning.

Anstånd kommer endast beviljas företag som inte missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Anstånd får inte heller beviljas företag som har större skatteskulder.

Detta förslag ersätter förslaget om likviditetsstöd som presenterades av regeringen på presskonferensen den 11 mars 2020.

2. Förslag om korttidspermittering

Förslaget om korttidspermittering bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Korttidsarbete innebär att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och att kostnaden för detta delas av staten, arbetsgivaren och arbetstagaren.

För att möta arbetsgivares behov i Coronakrisens spår kommer nu staten att höja statens andel av kostnaden för arbetstidsminskningen. Staten kommer nu att ta ¾-delar av kostnaderna för att personalen går ned i arbetstid för stödmånader som infaller under perioden 16 mars 2020 till och med 31 december 2020.

Information om hur stödet kommer att tillgängliggöras kommer inom kort. Håll dig uppdaterad på Tillväxtverkets hemsida.

Om arbetstidsförkortningen är 20, 40 respektive 60 % kommer löneminskningen för den anställde att uppgå till 4, 6 respektive 7,5 %.

På regeringens hemsida finns ett räkneexempel på hur detta kommer att slå. Där framgår följande.
Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Kostnadsfördelning för arbetstidsminskningen

Nivå

Arbetstids-

minskning

Löne-

minskning

Arbets-

givare

Stat

Arbetsgivarens

minskade

arbetskraftskostnader

1 20 4% 1% 15% -19%
2 40 6% 4% 30% -36%
3 60 7,5% 7,5% 45% -53%

För att stödet ska kunna aktiveras krävs att det finns ett centralt kollektivavtal där parterna är överens om korttidsarbete. Förbundet har tagit kontakt med sina motparter för att försöka få till stånd sådana avtal. Även utan stöd i ett centralt avtal kan en arbetsgivare ha rätt till stöd från staten om följande förutsättningar är uppfyllda.

  • Arbetsgivaren sluter ett skriftligt avtal om korttidsarbete med varje enskild medarbetare,
  • Minst 70 % av medarbetarna inom en driftenhet deltar i korttidsarbetet,
  • Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Det är Tillväxtverket som ska besluta om stödet, men Skatteverket som ska administrera stödet.
Stödet kan utges i högst sex månader, med en möjlighet till tre månaders förlängning.

Förslaget om korttidspermittering föreslås formellt träda ikraft den 7 april 2020, men ska enligt information på presskonferensen kunna tillämpas från och med den 16 mars 2020.

3. Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader

Staten föreslås tillfälligt ta över hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj 2020.

Sjuklönelagen gäller fortfarande, vilket innebär att arbetsgivare ska fortsätta att göra karensavdrag och betala ut sjuklön under sjukperioden. På vilket sätt arbetsgivare sedan kommer att få kompensation för sjuklönekostnaderna är i dagsläget inte bestämt.