Yrkesutbildning

Foto: Niclas Hammarström

Med yrkesutbildning menas egentligen alla utbildningar som syftar till ett speciellt yrke. Det finns yrkesutbildningar på några månader upp till långa högskoleutbildningar. I vardagligt tal brukar man ofta syfta på gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar, lärlingsutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.

I Sverige utgör gymnasiets yrkesutbildningar grunden för mycket av det yrkeskunnande som krävs på arbetsmarknaden. Det är få elever som får en grundläggande gymnasieutbildning för grafisk industri, men många elever på Industritekniska programmet och el och energiprogrammet man vara väl förberedda för olika arbetsuppgifter inom grafisk bransch. Även teknikprogrammet, särskilt med ett fjärde yrkesinriktat år kan vara intressant.

Grundläggande yrkesutbildning kan även ges inom den kommunala vuxenutbildningen, s.k. yrkesvux. I många fall bedrivs denna till stor del arbetsplatsförlagd. Denna är framför allt öppen för individer som saknar examen från gymnasiet.

Många företag tvingas stå för grundläggande utbildning då matchningen i gymnasieskolan mycket lite speglar arbetsmarknaden. I många fall sker denna utbildning som en naturlig del i anställningen. Det finns dock andra möjligheter: lärlingsanställning och yrkesintroduktionsavtal.

Yrkeshögskolan samlar eftergymnasiala yrkesutbildningar. Den skall styras av arbetsmarknadens behov och utbildare får ett tidsbegränsat tillstånd och finansiering för att bedriva utbildningen. Varje utbildning skall ha en ledningsgrupp där företagen är i majoritet. Ledningsgruppen har ett stort inflytande över utbildningen.