Riktlinjer för digitalt produktionsmaterial

De här riktlinjerna har tagits fram för att underlätta för beställare av trycksaker som ska leverera digitalt produktionsunderlag till tryckerier.

Målet med riktlinjerna/checklistan är att säkerställa att materialet håller en standard som gör det möjligt för tryckeriet att fullgöra sitt arbete på ett fackmässigt sätt utan störningar. Riktlinjerna/Checklistan utgår från villkorsföreskrifterna i Allmänna leveransvillkor för grafiska prestationer (ALG 20).

Detta innebär bland annat att

tryckeriet ska ange de kvalitetskrav och andra krav som ställs på de dokument som beställaren förutsätts tillhandahålla enligt avtalet
beställaren ska tillhandahålla de digitala dokumenten i en sådan form att kraven är uppfyllda
tryckeriet ska underrätta beställaren om de vid fackmässig kontrolluppmärksammar fel i dokumentet.

Kontrollpunkter för dig som är beställare av trycksaker

För ”Öppna dokument” (t.ex. InDesign-filer)
- Ange program och programversioner som använts vid framtagandet av materialet.
- Säkerställ att samtliga bildfiler inklusive loggor och övriga inmonterade objekt är bifogade och korrekt länkade och att eventuella icc-profiler är tilldelade. Använd layoutprogrammets ”packa”-funktion (eller motsvarande) för att säkerställa att typsnitt och länkade element blir bifogade.
För pdf/X-4
- Exportera pdf-filer som pdf/X-4. Export- och preflightinställningar för pdf/X-4 finns att hämta på Ghent Workgroups webbsida gwg.org. Om tryckeriet tillhandhåller egna export-inställningar för att skapa pdf-filer bör du använda dem. I vissa undantagsfall är det numera ganska ålderstigna formatet pdf/X-1a fortfarande lämpligt att använda, i synnerhet i äldre typer av rippsystem. Längre ner på sidan förklaras filformatet pdf/X lite utförligare.
Generella punkter att beakta
- Om utskrifter som ska används som färgreferens tas fram ska dessa produceras med toleranskrav enligt ISO 12647-7 (digitalt certifierat förprovtryck/hard proof).
- Effektiv bildupplösning för fotografiska bilder (efter att skalning skett i layoutprogrammet) ska vara 2 × vald rastertäthet, vilket oftast innebär minst 300 ppi. Streckbilder (bitmap) ska vara minst 600 ppi, men bör vara 1200 ppi. (not: ppi, pixlar per tum anges ibland felaktigt som dpi, dots per tum).
- Kolla med tryckeriet om lämpligaste filformat för pixel- respektive objektgrafik, och komprimeringsgrad för fotografiska bilder. Undvik i allmänhet kraftig komprimering på JPEG-filer (låg kvalitet).
- Om dekorfärger (annat än Pantone) ska användas måste exempel skickas i fysisk form till tryckeriet. Om tryckning sker med enbart CMYK ska inte dekorfärger användas i dokumenten.
- Använd rätt ICC-profil för aktuell papperstyp och tryckmetod. Standardiserade ICC-profiler finns att hämta på webbsidan eci.org. Om tryckeriet tillhandahåller egna ICC-profiler bör du använda dem.
- Kontrollera att ingen text som ska tryckas i enbart svart ligger i färgen ”passmärken”, eller är angiven som en färgblandning i CMYK eller RGB.
- Kontrollera att du har angett parametrar för övertryck eller ursparning rätt. Stäm av med din tryckeriets prepressavdelning om du är osäker på vad som är lämpligast i ditt dokument!
Dokumentformat
- Rätt sidstorlek, skuret format = dokumentformat. För pdf-filer så används trimbox.
Uppslag
- Uppslag definieras som två sidor i layoutprogrammet (men skapa inte pdf-filer som uppslag!).
Omslag och pärmöverdrag
- Omslag utan rygg definieras som två eller fyra sidor.
- Omslag med rygg definieras som en eller två sidor, framsida, rygg och baksida räknas in i formatet.
- Skyddsomslag definieras som en sida inklusive flikar och tillägg för pärmtjocklek och utfall.
- Pärmöverdrag definieras som en sida med 15 mm tillägg för pärm och fals längs alla fyra kanterna.
Dokumentinnehåll
- Se till att utfallande bilder, tonplattor och andra utfallande objekt uppåt, nedåt och utåt ligger minst 3 mm utanför skuret format och i innermarginalen/ bunten kant i kant.

Ytterligare information om pdf/X-formatet

Det finns många sätt att skapa pdf-filer, men alla lämpar sig inte för trycksaksproduktion. För att minimera risken för fel har man tagit fram filformatet pdf/X (ISO 15930).

Denna ISO-standard beskriver ett antal varianter av pdf som lämpar sig för trycksaksproduktion, där till exempel interaktivitet (länkar, film, ljud, ifyllnadsfält) inte får inkluderas i dokumenten. Fördelen med att använda pdf/X är att dokumenten är kontrollerade, ”preflightade”, enligt specifikationer som tillämpas i den programvara som utför preflighten.

För de flesta typer av trycksaksproduktion lämpar sig pdf/X-4 bäst, vilket medger att man använder vad som brukar kallas ett ”RGB-baserat” arbetsflöde. Bilder kan ligga i färgrymden RGB, och pdf:erna kan innehålla transparens och lager. De internationellt accepterade export- och preflightinställningarna för olika tryckförhållanden publiceras av Ghent Workgroup på deras webbsida www.gwg.org.

Fråga ditt tryckeri hur du bäst skapar en korrekt pdf/X-4 om du är osäker!

Riktlinjerna är framtagna av Grafiska Företagen i samarbete med

Svenska Förläggareföreningen
Sveriges Annonsörer
Sveriges Kommunikationsbyråer
Sveriges Tidskrifter.

Foto: Verk av Hannah Morrissey