Rehabilitering och sjukdom

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar följer av socialförsäkringsbalken (SFB), arbetsmiljölagen (AML) och Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar uppstår när arbetstagaren blir sjuk.

Enligt AML ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att en arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren ska anpassa arbetet efter arbetstagarens individuella förutsättningar. Av AML framgår även att arbetsgivaren ska arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering på ett systematiserat sätt.

Av 30 kap. SFB framgår att arbetsgivaren ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Rehabiliteringsansvaret innebär att arbetsgivaren med arbetslivsinriktad rehabilitering ska göra allt som är möjligt för att den sjuke arbetstagaren ska återgå i arbete hos arbetsgivaren.

Läs hela arbetsmiljölagen här.

Läs hela socialförsäkringsbalken här.

Prevents Rehabverktyg

Vi tipsar om Prevents Rehabverktyg. Ett bra verktyg för dig som är chef och rehabiliteringsansvarig för din personal.

Verktyget är nyligen uppdaterat och innehåller information kring rehabiliteringsfrågor, ett ämne och område som många upplever svårt. Verktyget är uppdelat i sex kategorier:

  • hälsofrämjande
  • tidigare signaler
  • sjuklön
  • sjukpenning
  • rehabilitering
  • slut på sjukfall

Spara gärna ner en länk bland dina favoriter och ta del av information löpande.

Frågor och svar
  • Hur beräknar jag karensavdraget och sjuklönen?

    Jag har en fråga om beräkning av karensavdrag och sjuklön enligt den nya sjuklönelagen. Vi har två anställda som var sjuka nu under januari.

    Den ene var sjuk under 4 timmar på måndagen men kom tillbaka direkt på tisdag. Ska jag ändå dra 20% i karensavdrag av veckolönen?
    Den andre blev sjuk på tisdagen efter fyra timmar och blev borta resten av veckan, totalt 28 timmar. Hur skall jag beräkna karensavdraget och sjuklönen för den personen? Vi arbetar 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka, endast dagtid.

    Svar

    Du skriver inte om det är tjänstemän eller kollektivanställda, men det spelar i detta fallet ingen roll då vi har samma regler för bägge grupperna.
    I det första exemplet är svaret att karensavdraget inte får överstiga den verkliga frånvaron så din beräkning blir enligt följande:

    Först måste vi bestämma ett avdrag per timme enligt formeln:

    Månadslönen x 12/52 x 40 = x kronor

    Karensavdraget skall vara 20% av en veckoarbetstid varför vi multiplicerar 40 timmar med 20 % och får då fram att karensavdraget är 8 timmar, men då den anställde endast var frånvarande 4 timmar skall karensavdraget endast göras för dessa fyra timmar. Du nämner inte vilken lön den anställde har men om vi för enkelheten tänker oss att hen har 25 000 kronor i månadslön så blir karensavdraget per timme 144,23 och sålunda följande 144,23 x 4 timmar = 577 kronor.

    I ditt andra exempel så blir det först att dra av karensavdraget på 8 timmar, vi tänker oss samma månadslön om 25 000. Enligt ovan blir då avdraget 144,23 x 8 timmar = 1154 kronor. För återstående tid, dvs 20 timmar skall den anställde ha sjuklön om 80% av timlönen, dvs skall ett avdrag om 20 % av lönen göras för dessa timmar enligt formeln:

    Frånvarotid utöver karensavdrag x 20 % x månadslönen x 12/52 x 40 = x kronor

    I ditt fall ovan blir sjukavdraget:
    20 tim x 20 % x 25000 x 12/52 x40 = 577 kronor

    I första fallet kommer den anställde att få ett karensavdrag på 577 kronor. I det andra fallet kommer den anställde att del få ett karensavdrag på 1154 kronor samt ett sjukavdrag på 577 kronor. 

Låst material. Logga in för att få tillgång till materialet.
Arbetsgivarnytt

Som medlem får du ta del av medlemsexklusivt innehåll

  • Vi ger dig ett effektivt stöd som chef. Tillsammans bygger vi din kunskap.
  • Ta de lav branschanpassade kollektivavtal som underlättar vardagen
Glömt lösenord?
Felaktiga inloggningsuppgifter
Du loggas in