Industriavtalets parter om det nya avtalet
Facken inom industrin bedömer helheten i avtalet som acceptabel, även om de inte nådde så höga löneökningar som de hade önskat. Arbetsgivarna å sin sida ser nivån som utmanande. Det var budskapen på fackens och arbetsgivarnas gemensamma presskonferens om det nya Industriavtalet.
– Avtalet ger förutsättningar för reallöneökningar båda åren, samtidigt som avtalet gynnar svensk konkurrenskraft, sa GS-fackets förbundsordförande Per-Olov Sjöö.
– Det är ett bra resultat och en av de högsta lönenivåerna i industriavtalets historia, konstaterade Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.
Trots svag konjunktur och hög arbetslöshet är facken inte oroliga för att kostnadsnivån ska bli för hög för företagen:
– Vi har utgått från de ekonomiska bedömningar vi gjort, och vi ser ingen stor risk för företagens konkurrenskraft, sa Eva Guovelin, ordförande för Livsmedelsarbetareförbundet.
Här konstaterade arbetsgivarna att parternas bedömningar av konjunkturläget skilt sig åt.
– Industrifacken gick ut med rekordhöga krav och en stark tro på en snabb konjunkturuppgång. Nu blev det inte så och därmed blev det ovanligt jobbiga förhandlingar för att kunna landa på acceptabla nivåer, kommenterar Grafiska Företagens vd Eva Glückman.
Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf på var inne på samma linje under presskonferensen:
– Vi har under förhandlingarna stått långt ifrån varandra gällande bilden av det ekonomiska läget, vilket gjort förhandlingarna väldigt svåra, sa han fortsatte:
–Nivån är en bit över jämförbara konkurrentländer, och det är självklart att avtalet blir utmanande för industrins konkurrenskraft. Samtidigt är det bra för industrin och för Sverige som helhet att förutsättningarna är satta för de närmsta två åren i en tid när osäkerhetsfaktorerna blir fler för varje dag.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin höll med om att avtalsrörelsen varit svår, och framhöll att det krävs lönsamma företag för goda löner på sikt.
– Förhandlingarna om industriavtalet innebär avvägningar mellan stabilitet, rimliga löneökningar och företagens konkurrenskraft. Med pandemin skapades obalanser i systemet, vilket gjort att de tre senaste avtalsförhandlingarna varit väldigt svåra. Under de förutsättningarna behövs ansvarstagande, sa han.
Parterna har stått enade i att hålla politiken utanför frågan om arbetstidsförkortning. Den fackliga sidan framhöll att avtalet innebär att ytterligare steg har tagits när det gäller systemen för arbetstidsförkortning och deltidspension. Arbetsgivarsidan framhöll samtidigt sin hållning att kortare arbetstid inte är rätt väg att gå med den svaga produktivitetstillväxten vi har i Sverige.
