M-politikern: ”En försvagad grafisk bransch vore illa för demokratin”

– Den grafiska branschen är viktig. Vad jag vet trycks ganska många av valsedlarna vi använder i Sverige just i mitt län, Kronoberg. Som representant för ett skogslän är jag dessutom glad att branschen bidrar med förädling till våra basindustrier, säger Oliver Rosengren, moderat politiker och riksdagsledamot med arbetsmarknad och ekonomi som specialistområde.

När digitala kanaler kan stängas ner, begränsas eller störas ut på olika sätt blir möjligheten att producera tryckt information i Sverige betydelsefull, och det vore därför mycket illa för vår demokrati och beredskap om inte den grafiska branschen har bra förutsättningar, menar han.

Vad kan politiken göra för att se till att vi har en livskraftig svensk grafisk bransch?

– Jag upplever att Sverige går mot ett uppvaknande där man ser till både ekonomiska och säkerhetsmässiga värden, att det måste finnas inhemska värde- och produktionskedjor där möjligheten att ställa krav på varifrån vi egentligen får produkter ökar, säger Oliver Rosengren och fortsätter:

– Regler som möjliggör för fler myndigheter att i upphandlingar vända sig till svenska producenter av till exempel grafiska produkter skulle kunna vara en utveckling som stärker Sveriges säkerhetsläge och vår beredskapsförmåga.

En utmaning för branschen är kompetensförsörjningen. Hur kan politiken underlätta här?

– Idag går rätt mycket resurser till yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning med ganska lågt nyttjande. Vi ser två saker som behöver göras, den ena är att tydliggöra kraven på en del personer som är arbetslösa, den andra är förenklingar i utbildningssystemet.

Hur kan man få till en vuxenutbildning där arbetsmarknadens behov styr i högre grad än idag?

– Vi har föreslagit att man ska slå ihop arbetsmarknadsutbildning, yrkesvux och piloten med nationell yrkesutbildning till en ny samlad yrkesutbildning som dimensioneras och styrs nationellt men som utförs lokalt, där företag och kommuner kan vara med och vara utförare.

– Den ska byggas på de erfarenheter vi har från yrkeshögskolan, med närhet till branscherna och tydlig styrning mot behovet på arbetsmarknaden, men med ett tydligare, enklare regelverk och möjlighet att ställa krav på deltagande i högre utsträckning. Vi har också föreslagit ett samlat regelverk gällande praktik och lärlingar. Dessutom vill vi göra ersättningssystemen enklare för arbetsgivare genom en rabatt på arbetsgivaravgiften, och rättvisare för dem som går utbildningarna.

Det finns få saker som motiverar ett statligt ägande av Strålfors och därför bör man sträva efter att avveckla det.

Hur ser du på statliga Postnords ägande av Strålfors?

– Det finns få saker som motiverar ett statligt ägande av Strålfors och därför bör man sträva efter att avveckla det. Konkurrensverket menar visserligen att det inte handlar om en monopolistisk situation, men från mitt sätt att se det så är en avyttring mer en fråga om när än om.

Vilka företagarfrågor är viktiga i det stundande valet?

– Bolagsskatten behöver komma tillbaka till en mer konkurrenskraftig nivå. Vi behöver göra ännu mer för att minska regelbördorna. Och vi behöver förstärka incitamenten för forskning och utveckling.

– Företag behöver ungefär detsamma som hela samhället: människor som kan ungefär rätt saker för att göra arbetsuppgifterna, fungerande infrastruktur så att folk kan ta sig till jobbet på ett smidigt sätt och ett skattesystem som gör att det lönar sig att göra det man är bra på och att man kan vara konkurrenskraftig. Det är väl ungefär huvuddragen för vad vi vill åstadkomma med vår företagarpolitik.