Motståndskraft krävs i en oförutsägbar tid
Den nuvarande världsordningen är döende och vi står inför en ny, mindre regelstyrd och mer maktstyrd. Ett ”vänta och se-beteende” bromsar den ekonomiska tillväxten, och för varje dag utan en lösning på Mellanösternkonflikten pekar det allt tydligare mot stagflation. Det sa Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, när han talade på Grafiska Företagens Framtidsmöte.
Han har analyserat det ekonomiska läget i kriser många gånger tidigare. Men den här gången är det annorlunda.
– Det är skillnad på om framtiden är oförutsägbar eller bara osäker. Osäkerhet kan minskas med mer information, men med oförutsägbarhet går det inte att göra prognoser. På grund av de pågående krigen och inte minst på grund av Donald Trump är världen mer oförutsägbar än någonsin, sa han och fortsatte:
– Som företag i det här läget bör man jobba med flera scenarier. Det gäller att inte hamna i falsk trygghet och tro att man har ett grepp om framtiden. Men företag är kreativa och anpassningsbara, det har vi sett i tidigare kriser.
Kriser kommer ungefär vart fjärde år. De är alltså mer regel än undantag – ett nyttigt perspektiv att ha med sig när det känns mörkt. I det allvarliga läge vi befinner oss nu är det också bra att veta att det finns motståndskraft, menade Robert Bergqvist.
Motståndskraften stavas produktivitet. Samtidigt som oförutsägbarheten bromsar tillväxten driver den också på ett antal megatrender – trender som kräver stora investeringar under många år framöver och som därmed kommer att skapa tillväxt, hävdade Bergqvist. Det handlar om geostrategiska skiften och säkerhet, teknologisk acceleration, klimatkriser och energiomställning samt demografiska skiften och migration.
Prishöjningarna påverkar hushållen
Sverige är trots det dystra världsläget på rätt väg, menade han, men framhöll att vi inte kan vänta på resten av EU, vi måste agera.
– Det krävs bättre energiförutsägbarhet, mer flexibilitet på arbetsmarknaden, mer teknologisatsningar, färre regleringar och restriktioner, bättre fungerande kapitalmarknad – beroendet av bankerna inom EU är för stort, mer industripolitik och någon form av statsstöd.
Ett orosmoln som Robert Bergqvist pekade på för Sveriges del är att hushållen fortfarande tycks bekymrade över framtiden och att konsumtionen inte har kommit igång.
– Hushållen har visserligen mer pengar igen, men folk har inte accepterat prishöjningarna. Även om vi har ett bra utgångsläge för ett svenskt lyft är nedåtriskerna flera och motståndskraft kommer att behövas även framöver, sa han.