Osäkra ekonomiska förutsättningar och ökad global konkurrens
Den svaga produktiviteten, de höga arbetskraftskostnaderna och den ökade konkurrensen från Kina var i fokus när industrins chefsekonomer gav sin lägesbild inför avtalsrörelsen 2027 på ett gemensamt seminarium. Sammantaget utgör det dåliga förutsättningar för en uppväxling i lönekraven, konstaterade de.
Eric Spector, Teknikföretagen, Kerstin Hallsten, Industriarbetsgivarna och Carl Eckerdal, IKEM, var eniga om att den stora osäkerheten som präglat ekonomin under lång tid består. Produktiviteten i industrin ökar, men från låga nivåer. Återhämtningen på arbetsmarknaden går långsamt och inflationsbilden är svårbedömd, var budskapet.
– Vi tror precis som vi gjort tidigare att återhämtningen i ekonomin kommer, men det är hela tiden faktorer som håller tillbaka. Förra året var det handelshinder, nu är det osäkerheterna i Mellanöstern, sa Erik Spector, som reviderat ner svensk BNP-tillväxt i Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas senaste konjunkturrapport.
En annan viktig faktor att ta hänsyn till är Sveriges höga arbetskraftskostnader, påpekade Kerstin Hallsten:
– Våra arbetskraftskostnader ligger högt i europeisk jämförelse. Det har de kunnat göra för att vi har haft hög produktivitet, men nu ser vi svag produktivitetstillväxt och ökad konkurrens. Det behöver tas med som en pusselbit i avtalsrörelsen, sa hon.
I tillägg till detta påverkar ett ökat konkurrenstryck från Asien och främst Kina efterfrågan på svenska produkter, framhöll chefsekonomerna.
– Svenska företag möter idag en snedvriden konkurrens från Kina på EU:s inre marknad, vilket kommer att sätta avtryck på svensk industri under många decennier framöver, sa Carl Eckerdal.
Deltog i seminariet gjorde också SEB:s chefsekonom Jens Magnusson, som konstaterade att både den europeiska och den svenska produktivitetstillväxten är svag, men att industrins motståndskraft i det tuffa konjunkturläget ändå varit stark. Däremot har hushållens konsumtion inte riktigt tagit fart, trots att disponibelinkomsterna ökat, räntorna sjunkit och hushållsskulderna gått ner.
Han fick medhåll av Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen som stämde in i bilden av ett svagt stämningsläge hos hushållen – trots att svenska hushåll aldrig haft så stark köpkraft som nu.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo uttryckte viss oro för en ny inflationschock, men konstaterade att lönebildningsmodellen har stått pall för det tidigare och har alla förutsättningar att göra det igen. Parternas uppslutning kring Industriavtalet har varit en framgång, menade hon och fick medhåll av chefsekonomerna.