Färre förpackningsutbildningar trots stor efterfrågan på kompetens
Idag finns fyra förpackningsutbildningar i landet, men till hösten kommer bara en av dem att vara kvar – tre får inte starta efter beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan. Samtidigt saknar förpackningsbranschen utbildade personer att anställa. Det krävs politisk vilja – men också ökat engagemang från företagen i branschen för att yrkeshögskolan fortsatt ska vara betydelsefull, menar Henrik Smedmark, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Grafiska Företagen.
Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan är en av anledningarna till att de tre förpackningsutbildningarna inte får starta att arbetslivets involvering är för låg. Med tanke på kompetensbristen i branschen låter det motsägelsefullt.
– Det kan bero på att företagen är ovana vid att kunna påverka utbildningar. Som produktionschef fattar du massor av produktionsbeslut, men inte så många rekryteringsbeslut. Företagen ser sig ofta mer som köpare än designers av framtidens kompetens, säger Henrik Smedmark.
Inspel från företagen om vilka kompetenser de behöver är viktiga när utbildningsanordnare ska ansöka om att få starta YH-utbildningar. Arbetslivets behov är en av de viktigaste faktorerna när Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer om en utbildning ska få starta.
Yrkeshögskolan är en jättebra kanal för kompetensförsörjning, men det krävs att företagen är engagerade.
Här krävs dialog och tydlighet mellan företag och utbildare, både kring vilken typ av jobb en utbildning leder till och kring vilka yrkesroller företagen har behov av, framhåller Henrik Smedmark och lyfter byggsektorn som ett bra exempel på där företag varit duktiga på att koppla utbildningar till faktiska yrkesbehov.
– Yrkeshögskolan är en jättebra kanal för kompetensförsörjning, men det krävs att företagen är engagerade. Företagen skjuter sin egen framtida kompetensförsörjning i sank om de inte involverar sig i utbildning.
Politisk vilja saknas
Det andra delen för att lyfta yrkeshögskolan handlar om politiken. Yrkeshögskolan har varit en viktig resurs i kompetensförsörjningen i snart 20 år, men vården av yrkeshögskolan har varit eftersatt, menar Henrik Smedmark:
– I utredningen Framtidens yrkeshögskola lyfts ett antal viktiga förslag som stärker utbildningsformen, men utredningen har legat på departementet i snart två år utan åtgärd. Sannolikt finns det ytterligare behov av reformer. I Danmark har man tittat på att uppvärdera traditionell yrkesutbildning, eftersom vanlig högskola inte är bästa vägen framåt för alla individer. Jag saknar en liknande dialog i Sverige.
YH-utbildningen Förpackningsingenjör i Älmhult startar hösten 2025, medan förpackningsutbildningarna i Helsingborg, Sunne och Stockholm inte kommer att starta till hösten.
- Engagera dig i skolornas utformning av ansökan om yrkeshögskoleutbildningar. Det är ett sätt att se till att utbildningarna blir relevanta. Tänk på vilka utbildningen ska vända sig till – en viktig målgrupp kan vara personer som redan jobbar på företaget.
- Sitt med i ledningsgruppen för en yrkesutbildning. Då kan du beskriva vilka kompetenser ni behöver och vara med och styra utformningen av utbildningen. En fördel med yrkeshögskolan är att den går att anpassa efter aktuella behov.
- Ta emot praktikanter från YH-utbildningar (LIA, Lärande i arbete). Det är ett utmärkt sätt att se hur en person fungerar i arbetet, hitta talanger och bidra till att studenterna har rätt erfarenheter och är färdiga för yrkeslivet efter utbildningen.
