Företaget behövde stöd efter arbetsolyckan
En anställd på företaget skulle kontrollera en maskin som trilskades. Plötslig var olyckan framme och den anställde klämde sitt finger så illa att arbetet stoppades och kollegorna behövde köra honom till akuten. Efter olyckan var arbetsledaren osäker på vad som gäller kring rapportering av olyckan.
Olyckan var dramatisk och skadan var allvarlig. Tack vare tydliga rutiner på arbetsplatsen var kollegorna snabba att trycka på nödstopp, hjälpa den skadade loss och ge honom första hjälpen, se till att allt arbete stoppades och meddela arbetsledaren, som kontaktade anhöriga som kunde möta upp på akuten.
Dagen efter olyckan kontaktade den skadade sin arbetsledare och berättade att den yttersta delen av fingret inte kunnat räddas utan behövt amputeras, och att en lång sjukskrivning väntade.
Arbetsledaren samlade arbetsgruppen för att berätta om läget. Många var påtagligt skakade av händelsen. Ingen av kollegorna hade sett olyckan eller visste exakt vad som hänt. Arbetsledaren beslutade att tillsammans med skyddsombudet göra en utredning och gå igenom maskinen för att undersöka om det fanns några fel eller avvikelser som kunde förklara hur olyckan gått till.
Efter mötet funderade arbetsledaren över hur de anställda bäst kunde stöttas i den svåra situationen. Dessutom slog det honom att olyckan kanske måste rapporteras. Men till vem?
Vad säger arbetsmiljöexperten – måste en arbetsolycka rapporteras? Och hur kan personalen stöttas?
– Ja, olyckor som resulterat i en allvarlig skada ska rapporteras utan dröjsmål, det vill säga helst samma dag som olyckan skett, till Arbetsmiljöverket på webbplatsen Anmäl arbetsskada. Även allvarliga tillbud – alltså händelser som kunde ha lett till en allvarlig skada – ska rapporteras utan dröjsmål. Mindre allvarliga olyckor rapporteras på samma webbplats men går enbart till Försäkringskassan, säger Grafiska Företagens arbetsmiljöexpert Åsa Samuelsson.
Vidare ska arbetsgivaren ha beredskap att ge krisstöd i samband med en olycka eller allvarlig händelse. Det kan handla om samtal eller andra professionella insatser, och gälla såväl den skadade som de anställda som varit med vid olyckan. Företagshälsovården kan ofta hjälpa till med planering av krisstöd.
Något som var bra i det här fallet var att det fanns fungerande rutiner för hur de anställda skulle agera vid olycka, och också att arbetsledaren informerade arbetsgruppen och startade en utredning. Viktigt att tänka på är också att dokumentera utredningen och att vidta förebyggande åtgärder, så att samma olycka inte händer igen.