Ny yrkesskola både hot och möjlighet
Under sommaren har två viktiga utredningar, Fler vägar till arbetslivet och Yrkesvuxutredningen, fått tilläggsdirektiv att föreslå nya yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Grafiska Företagens kompetensförsörjningsexpert Henrik Smedmark ser risker med en ny yrkesutbildning och trycker på vikten av att utredarna har en nära dialog med branschen.
Utredningen Fler vägar till arbetslivet ska lämna förslag på den yrkesskola som nämns i Tidöavtalet och som är tänkt att ge elever som inte kommer in på, eller har svårt att klara av gymnasieskolans nationella program en alternativ studieväg med fokus på yrkeskunskaper.
– Vi delar regeringens uppfattning att det är viktigt att ta hand om de grupper av elever som inte tar sig in på eller slutför gymnasiet. Men yrkesskolan får inte bli en nödlösning för att grundskolan inte klarar av att ge elever behörighet till gymnasiet.
Frågan om yrkesutbildningar är viktig för företagen i den grafiska branschen eftersom de har en mycket begränsad rekryteringsbas. Idag är det få gymnasieskolor och vuxenutbildningar som erbjuder relevanta utbildningar, så ett initiativ som får fler ungdomar att gå branschanpassade utbildningar är bra.
Ska en ny yrkesskola tillföra något bra måste dock ett antal kriterier uppfyllas:
- Utbildningen måste kunna garantera att elevunderlaget klarar av att uppfylla kraven för att arbeta med till exempel avancerad grafisk produktion.
- Utbildningsformen får inte kannibalisera på de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet, som redan i dagsläget har svårt att få tillräckligt stort elevunderlag.
- Utformningen av en yrkesskola måste ske i ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter för att garantera att nivå och innehåll är relevant för det kompetensbehov som finns.
Yrkesvuxutredningen
Tilläggsdirektivet till Yrkesvuxutredningen syftar till att ta fram en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå enligt samma modell som yrkeshögskolan, med stark koppling till arbetslivet för att bättre kunna möta arbetsmarknadens kompetensbehov. Direktivet öppnar också för att inte bara hemkommunen utan även enskilda aktörer ska kunna vara huvudmän för yrkesvux.
Henrik Smedmark är positiv till direktivet och lyfter särskilt behovet av att korrigera obalanserna i utbudet av yrkesvuxutbildningar.
– Av 13 500 platser 2019 var 9 500 kopplade till vård och omsorg samt barn och fritid. Det innebär att en stor del av arbetslivet inte kompetensförsörjs via yrkesvux. Utredaren bör därför se över hur utbudet kan breddas, och också vilka individer som ska erbjudas platser på utbildningarna.
Yrkesvuxutredningen ska redovisas senast den 15 februari 2024 medan utredningen Fler vägar till arbetslivet har den 4 november 2024 som slutdatum.
