Grafiska Företagen ställer villkor för ökad konkurrenskraft
Grafiska Företagen har nu utväxlat krav, så kallade yrkanden, med våra fackliga motparter GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna. Vår utgångspunkt är att kommande förhandlingar ska leda till ökad konkurrenskraft för våra medlemsföretag, i samklang med industriavtalets syfte. De omförhandlade kollektivavtalen ska vara på plats den 31 mars 2023.
– Vår prioritet i den här avtalsrörelsen är att hantera det mycket bekymmersamma ekonomiska läget så att våra medlemsföretag får bästa möjliga villkor för att vara konkurrenskraftiga och fortsätta skapa arbetstillfällen, säger Anna Freij, förhandlingschef på Grafiska Företagen.
För Grafiska Företagen är det Infomediaavtalet, Förpackningsavtalet och Tjänstemannaavtalet som ska förhandlas. De ingår sedan 2011 i industriavtalet tillsammans med avtalen för elva andra bransch- och arbetsgivarorganisationer inom industrin. Industriavtalet är alltid är först ut i avtalsförhandlingarna och bestämmer ”märket”, den löneökningsnivå och avtalsperiod som ska gälla för resten av arbetsmarknaden. Ledarna är inte part i Industriavtalet men Grafiska Företagen kommer att förhandla även Ledaravtalet under avtalsrörelsen.
Ge företagen bättre möjlighet att anställa
De krav som avtalsparterna nu lämnat över till varandra rör de allmänna villkoren i kollektivavtalen. Förhandlingarna kring lönenivåer samordnas mellan arbetsgivarna inom industrin och hanteras i slutet av förhandlingsperioden.
– De krav vi ställt handlar till exempel om att skruva i villkoren kring arbetstider och ingångslöner, för att förbättra möjligheterna för företagen att anpassa arbetstiden efter beläggning och för att kunna anställa, säger Anna Freij.
– Det är också viktigt för våra företag att löneökningstakten uttrycks tydligt i en procentsiffra. Bättre möjligheter att kunna premiera medarbetare som utför en särskilt bra arbetsinsats, är en annan viktig fråga.
Industriavtalet viktigt i en osäker tid
Under 25 års tid har industriavtalet framgångsrikt lagt riktmärket för svensk lönebildning. Resultatet har varit ökad konkurrenskraft för företagen och goda reallöneökningar för löntagarna.
Inför de här avtalsförhandlingarna är förutsättningarna unika, med en höginflationsekonomi, en annalkande lågkonjunktur och en orolig omvärld, samtidigt som Facken inom industrin lagt fram de högsta löneökningskraven i industriavtalets historia.
Majoriteten av våra medlemsföretag är mindre arbetsgivare med små ekonomiska muskler att kunna hantera en långvarig kris. Därför är det viktigt för Grafiska Företagen att under förhandlingarna hålla nere kostnadsökningarna så att medlemmar får bästa möjliga villkor för att hantera konjunkturnedgången.
Avtalsrörelsen berör hela Sveriges ekonomi
Allt som allt berörs drygt 2 miljoner löntagare, tiotusentals företag och hela Sveriges ekonomi av avtalsrörelsen. Sammanlagt är det 450 av totalt 650 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden som löper ut i vår. För Grafiska Företagen handlar det om 400 medlemsföretag med runt 12 000 anställda.
- Löneökningstakten ska uttryckas tydligt i en procentsiffra, och måste vara klart lägre än fackens krav på 4,4 procent.
- Avtalen ska ge ökad flexibilitet och ökade möjligheter för arbetsgivaren att anpassa arbetstiderna efter beläggning för att främja företagens konkurrenskraft.
- Anpassa ingångslönerna på såväl arbetar- och tjänstemannasidan för att öka företagens möjligheter att kunna rekrytera personer som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden.
- Individgarantierna i löneavtalet för tjänstemän ska tas bort, i vart fall minskas, då de hindrar en rättvis lönebildning och står i strid med löneprinciperna som innebär att lön ska sättas efter prestation, kunskap och ansvar.
- Arbetsgivaren ska ha möjlighet att beordra ut allmän övertid för tjänstemän i samma omfattning som arbetstidslagen och arbetaravtalen föreskriver.
